Ja, jag kommer! Hälsen glada vindar
Ut till landet, ut till fåglarne!
FÖRE
EFTER
Busken-som-vi-tror-är-krusbär ser förresten ut så här nu i knoppstadiet, vad tror ni?
Smultronkrukor hamnade inte bara i rabatten, jag testar lite olika placeringar
Pionen har vuxit till sig under veckan
Liksom krollen...
... och rabarbern.
Flädern tar sig också så sakteliga
FÖRE (Brrrr så kallt!)
EFTER
Djurlivet var det minsann inget fel på idag! Tre ödlor siktade på var sitt hus, och snoken stack också ut sin lilla nos en stund.
Nästa gång vi åker ut är planen att ha köpt färg så att vi äntligen kan få klart Projekt Sovrum som inleddes för ett drygt år sen. Vi får väl se hur det går med den saken... Det vore onekligen skönt att få upp sängen från stora rummet i Torpstugan, och kunna göra en mer permanent möblering där.
Snabbvisit idag, med lite rabattpill och mer gräsklippning. Vi övervägde att sova över, men efter insikten att vi bara hade en extra blöja med blev det inte mycket att fundera på. Det är mycket nytt att komma ihåg nu för tiden!
Rabatten hade klarat veckan bra, bara enstaka kirsblad som stuckit upp. Nu är den lite mer utfylld, med penséer och krukor. I krukorna ligger smultronfrön som jag hoppas tar sig.
FÖRE
EFTER
Busken-som-vi-tror-är-krusbär ser förresten ut så här nu i knoppstadiet, vad tror ni?
Smultronkrukor hamnade inte bara i rabatten, jag testar lite olika placeringar
Pionen har vuxit till sig under veckan
Liksom krollen...
... och rabarbern.
Flädern tar sig också så sakteliga
Komposten blev nu framröjd för säsongen, den fick under vintern en knäck av träd som föll olyckligt. I den väntade en fantastiskt fin jord på oss! Bland träden som röjdes bort fanns plommonträd på väg i blom, så några kvistoar fick följa med hem som kompensation för att vi i år klarat påsken utan ris. Lägenheten fylls nu av ljuva dofter.
FÖRE (Brrrr så kallt!)
EFTER
Djurlivet var det minsann inget fel på idag! Tre ödlor siktade på var sitt hus, och snoken stack också ut sin lilla nos en stund.
Nästa gång vi åker ut är planen att ha köpt färg så att vi äntligen kan få klart Projekt Sovrum som inleddes för ett drygt år sen. Vi får väl se hur det går med den saken... Det vore onekligen skönt att få upp sängen från stora rummet i Torpstugan, och kunna göra en mer permanent möblering där.
Kom liljor och akvileja!
På långfredagen var det återigen dags för en tur till husen.
Krolliljorna har blivit större, hoppas hoppas hoppas de överlever fram till blomning!
En påsklilja tittar upp mitt i gräsmattan...
...och aklejan är på väg tillbaka framför Torpstugans dörr. Den där brännässlan är dock inte lika välkommen, det får bli ett rensryck nästa gång!
Den vita pion vi fick förra sommaren har skjutit upp nya små skott, hemskt roligt!
Och liljekonvaljen är på väg!
Bakom lagårdslängan gick motorsågen varm, så där är nu diverse helt och halvt knäckta träd bortrensade. Ved är alltså säkrat för ett tag framåt.
Sånt som inte duger till brasved gick direkt i tunnan.
Väldigt bra med extra händer till hjälp, både för kånkande, sågande, eldande och barnpassning.
Själv ägnade jag mig med full kraft åt rabatterna.
Från kusinis farmor kom en dvärg-rhododendron (svettig stavning där!). Den fick flytta in i närheten av krollen i fjolårets rädise-rabatt.
Det blev premiärtur för säsongen med gräsklipparen, efter att den fått lite kärlek. I fjol så väntade vi med premiärklippningen tills kirs och brännässlor stod knähögt, inte att rekommendera...
Någon har flyttat in under snickarboden (/vagnslidret/vad vi nu ska ska kalla det)! Jag var vuxen nog att INTE sticka in en gren för att se hur djupt hålet var, och om det gick att lura fram hyresgästen.
Paviljongen är nu också invigd, liksom grillen. Underbart härligt med fint sällskap, och god mat och dryck! En fantastiskt fin långfredag helt enkelt!
Omnomnom!
Krolliljorna har blivit större, hoppas hoppas hoppas de överlever fram till blomning!
En påsklilja tittar upp mitt i gräsmattan...
...och aklejan är på väg tillbaka framför Torpstugans dörr. Den där brännässlan är dock inte lika välkommen, det får bli ett rensryck nästa gång!
Den vita pion vi fick förra sommaren har skjutit upp nya små skott, hemskt roligt!
Och liljekonvaljen är på väg!
Bakom lagårdslängan gick motorsågen varm, så där är nu diverse helt och halvt knäckta träd bortrensade. Ved är alltså säkrat för ett tag framåt.
Sånt som inte duger till brasved gick direkt i tunnan.
Väldigt bra med extra händer till hjälp, både för kånkande, sågande, eldande och barnpassning.
Själv ägnade jag mig med full kraft åt rabatterna.
Från kusinis farmor kom en dvärg-rhododendron (svettig stavning där!). Den fick flytta in i närheten av krollen i fjolårets rädise-rabatt.
"Stora" rabatten fick sig en rejäl rensning. Det jag kom ihåg att jag ställt dit med flit fick bo kvar, det andra rök all världens väg. Lite tomt blev det, men det kommer vi snart råda bot på! Längst till vänster i bild syns busken-som-vi-tror-är-krusbär. Förhoppningsvis kommer det idoga knipsandet i den ge resultat i form av större bär så det går att utröna om vår artbestämning är korrekt eller ej.
Det blev premiärtur för säsongen med gräsklipparen, efter att den fått lite kärlek. I fjol så väntade vi med premiärklippningen tills kirs och brännässlor stod knähögt, inte att rekommendera...
Någon har flyttat in under snickarboden (/vagnslidret/vad vi nu ska ska kalla det)! Jag var vuxen nog att INTE sticka in en gren för att se hur djupt hålet var, och om det gick att lura fram hyresgästen.
Paviljongen är nu också invigd, liksom grillen. Underbart härligt med fint sällskap, och god mat och dryck! En fantastiskt fin långfredag helt enkelt!
Omnomnom!
Vad ska väck? Gammal häck!
I fredags blev det några timmar på godset igen. Varmvattenberedaren behövde bytas ut, och så här års finns det ju alltid att göra på tomten. Dagens mission blev således att rejält glesa ut det stora ovårdade syrénbuskage som finns bakom vinbärsbuskarna. Kanske var det en sorts berså en gång i tiden? Den knäckta flaggstången bakom buskaget vittnar om i alla fall om före detta sommaridyll.
Nu syns det ju som vanligt inte på bilderna hur mycket som fick stryka på foten, men det rör sig om ett par meters djup av syrén som numera icke längre är.
FÖRE
EFTER
FÖRE
EFTER
Mer knipsande och sågande kommer det bli!
Efter att ha kravlat runt i buskarna i ett par timmar upptäckte jag ett oangenämt vårtecken; den första lilla fästingen. Den blev dock mos innan den hann förevigas. Usch!
I rabatten börjar de mystiska lökarna visa sina rätta ansikten. Pärlhyacint har jag tydligen petat ner!
I den andra lilla rabatten kommer krolliljorna tillbaka. Håll tummarna för att de inte drabbas av sjukdom innan de blommat i år!
Kaprifolen som vi stympade förra året har också börjat komma igen.
Och så tittar det upp vitsippor öööverallt! Hittade massor av små knoppar under syrénerna, och de kommer garanterat glädjas av det nya ljuset.
I köket kom som sagt nya varmvattenberedaren upp. Inte så snyggt, men vi kommer nog på något bra sätt att dölja den snart. Skåp eller gardin, vi får se vad det blir! Planen är också att förnya köket, med bättre spis och kyl. Och så borde vi ta reda på hur väggen ser ut bakom köksmöbeln, det finns en inte helt obefogad oro att det samlats fukt där bakom.
Nästa gång kommer det behöva eldas och köras till tippen. Många grenar blir det...
Ge rum! Jag vill opp! sa rabarberknopp
Förre helgen ringde en av våra goa grannar och berättade att vägen ut till Gölsgården var helt ofarbar till följd av tjällossning och annat elände. Då var vi ändå inte på väg ut eftersom min tjocka mage precis förvandlats till en väldigt liten människa, men idag gjorde vi ett försök. Eftersom vädret har varit torrt och rejält blåsigt var vägen tillräckligt bra för vår superbil, så vi lyckades komma hela vägen fram.
All snö har hunnit smälta bort sen sist, och buskarna knoppar sig för fullt! Den stora busken med svarta vinbär har rätat upp sig, och kommer säkert ge minst lika mycket bär i år som förra sommaren.
Krokusar sticker upp kors och tvärs i gräsmattan.
Ingen ödla den här gången, men väl en humla som påminde oss om att sommaren kommer i år också.
I rabatten fortsätter de mystiska lökarna jag tydligen petat ner att växa!
Och i odlingsbädden kommer gräslök (till höger i bild), gul lök, och antagligen också vitlök (till vänster mot bortre kortsidan). Vi hade ju tänkt flytta de här lådorna i sommar, nu får vi se hur det blir med den saken...
Jordgubben som Kusin kom med i somras verkar ha spritt sig bra i det som då var potatisland. Vi hoppas på en bättre jordgubbsskörd i år än förra årets två röda...
Plötsligt blommar det på bar kvist.
Det är inte för inte platsen heter Gölsgården... Pestskråpet knoppar för fullt mellan pölarna.
Underbara vackra små snödroppar!
Fläderbusken vi satte i fjol ser inte så pigg ut, vi får hoppas den tar sig när värmen kommer.
Små nya knoppar kommer i alla fall på den!
Den nye lilla godsägaren funderar över tillvaron...
... medan hans pappa njuter av tillvaron på sitt sätt.
- Ge rum, jag vill opp,
sa Rabarberknopp.
Så sprängde han med sin röda topp,
men jorden sa stopp:
-Du får lugna dig lite, Rabarberknopp!
- Ge plats, jag vill opp,
sa Rabarberknopp,
han svällde av styrka, han glödde av hopp,
-pass på, jag vill opp,
jag vässar min topp,
jag känner hur våren gror i min kropp!
-Tittut, tittopp,
nu sticker han opp,
nu hälsar han glatt med sin röda topp
och svaras av kvittrande fåglars tropp: -Välkommen hitopp,
välkommen, välkommen Rabarberknopp!
ur Görans Bok som gavs ut första gången 1916
Vårtecken 5 mars
För några veckor sedan åkte vi ut till husen för att börja vårknipsa.
Snödropparna väntade under den vintervilande ölandstoken.
Där snön smält syntes sorkarnas motorvägar.
I väggen vid lagårdslängan kikade en ödla fram i solskenet.
Motorsågen fick en omgång sweet lööööv.
Jag undrar vad tusan det var jag petade ner i blomsterrabatten i höstas?
Ogräsbädden verkar i alla fall ha överlevt vintern! Vilken tur!
Grenen som knäcktes under vintern blev nersågad. Nu ser äppelträdet lite skevt ut. Förhoppningsvis kommer någon av våra trädgårdskunniga vänner snart med ut och pekar på hur vi kan snygga till det.
Själv konsulterade jag min favoritbok innan jag gav mig i kast med busken-som-vi-tror-är-krusbär.
Efter att jag knipsat omkull mig själv och legat som en tjock sköldpadda uppochner i en snödriva en stund blev det lugnare aktiviteter med stora magen.
Mycket snö var det kvar...
Snödropparna väntade under den vintervilande ölandstoken.
Där snön smält syntes sorkarnas motorvägar.
I väggen vid lagårdslängan kikade en ödla fram i solskenet.
Motorsågen fick en omgång sweet lööööv.
Jag undrar vad tusan det var jag petade ner i blomsterrabatten i höstas?
Ogräsbädden verkar i alla fall ha överlevt vintern! Vilken tur!
Grenen som knäcktes under vintern blev nersågad. Nu ser äppelträdet lite skevt ut. Förhoppningsvis kommer någon av våra trädgårdskunniga vänner snart med ut och pekar på hur vi kan snygga till det.
Själv konsulterade jag min favoritbok innan jag gav mig i kast med busken-som-vi-tror-är-krusbär.
Efter att jag knipsat omkull mig själv och legat som en tjock sköldpadda uppochner i en snödriva en stund blev det lugnare aktiviteter med stora magen.
Mycket snö var det kvar...
