Jo, det var en sak till!
Enligt Alternativmedicin.se gäller följande om vår på Gölsgården väl utbredda vän:
Petasites hybridus (L.) Gaertn.
Pestilensrot, pestilleört
KORGBLOMMIGA VÄXTER
Asteraceae (Compositae)
Pestskråp infördes av munkarna till Sverige som läkeväxt under 1300-talet, digerdödens århundrade. Den bildar numera ofta vidsträckta bestånd på stränderna av bäckar och åar. Blomkorgarna sitter i täta klasar på särskilda skott, som vissnar redan tidigt på våren. Först efter blomningen utvecklas de jättestora, rabarberlika bladen, vilkas form har givit växten dess botaniska namn – petasos var nämligen hos de gamla grekerna beteckningen på en stor hatt. Det är osäkert om benämningen pestskråp har uppkommit ur Petasites eller om den härrör från den medeltida användningen av växten som läkemedel – roten kokades i vin och förtärdes och magiskt skydd mot den fruktade pesten. Ett omslag av färska, krossade blad befordrar sårläkning.
Jordstammen har kramplösande egenskaper. Inom homeopatin framställs en tinktur av pestskråp som används mot olika typer av neuralgi. Nyligen gjorda undersökningar bekräftar att pestskråp är verksamt mot vissa magbesvär och störd gallsekretion.
Förekomst: Växer på vägkanter och fuktiga ställen vid dammar och åar upp till mellersta Dalarna och Hälsingland. Ursprungligen odlad och förvildad.
Kännetecken: En kraftig växt med upp till 1 m höga blad. Flerårig. Stjälk (endast på våren) ihålig, tjock, rödaktig, täckt med rostfärgade lansettformade fjäll. Blad utgår från jordstammen och kan bli över en halv meter breda. De liknar till formen hästhovens blad, är taggiga i kanten, i början gråludna undertill. Bladskaft längsfårat, på ovansidan med en ränna. Blommor rosa till violetta (maj), små, rörformade, i korgar. Två byggare. Frukt försedd med vit hårkrans. Jordstam grov, rötter långa och ogrenade. Jordstammens doft sötaktig, bladskaftets stinkande. Smak bitter.
Använda växtdelar: Rot, färska blad.
Innehållsämnen: Petasin (angelikasyraester av petasol), S-petasin, seskviterpenlaktonerna petasolid A och B, S-petasolid.
Medicinsk verkan: Kramplösande, urin- och svettdrivande, sårläkande.
Användning: Invärtes vid gallvägsbesvär, magtarm-kolik. Utvärtes som sårmedel (blad).
BILDBOMB!
Många av våra träd har tagit stryk av all snö och blåst. Här är det äppelträd som vi beskar kraftigt i höstas. Det får bli en vända till med sågen innan saven stiger.
Den stora vinbärsbusken ser inte heller pigg ut, men ska enligt uppgift vara seg och resa sig igen till våren.
Enarna verkar ha knäckts. Det råder delade meningar om ifall det var bra eller dåligt.
Även syrén och björk har böjt sig för vintern.
Komposten har också den fått sig en törn.
Inne i köket håller vätten och mucklorna ställningarna!
Mössen har hållt sig lugna sen vi satte in pip-skrämmaren, men dammsugaren är tydligen smarrig!
Hej då husen, vi ses om några veckor!
Längtar till landet!
