Kuggorp Gölsgården

På senhösten 2009 köpte vi en klunga hus i den östgötska skogen. Här kommer nyfikna kunna följa vårt arbete med att få ordning på torpen.

Hej mitt vinterland!

Vi HAR varit ute sen förra inlägget, men först glömdes kameran kvar i stan, och sen var batterierna urladdade. Håhåjaja! Den här helgen var dock tekniken på vår sida, och dokumentation av Gölsgård i snö kunde göras.

En liten liten vätte har gått mellan jordkällaren och Torpstugans kök!

Att andas under fotografering resulterar i rök.





Inne i stora rummet i Torpstugan fick vi skrapa rutorna.

Vår lilla husmus hade inte knaprat mer på tvålen sen sist, skönt. Det verkar också som om tvål och skursvamp är det enda hon smakat på hittills.

Elektricitet sladdades ut i maskinhallen (hädanefter kallat lidret).




Det är som om ute och inne vill varandra någonting. (Ernst)



Så spanade jag lite på vårt vackra tak, och sen ville vi ha kaffe och gick in.

I väntan på att kranen skulle tina och släppa ut kaffevatten satt jag framför spisen med en god bok och fördjupade mig i lantlig kunskap.

 

Det ser så trolskt ut och så spännande med den lilla vätten som traskat i snön. Jag kollade in länken till Ernst oxå. Han är ju häftig med sina uttryck och funderingar. Ni måste fortsätta med bloggen för det är jätteroligt att följa era äventyr och planer där ute i skogen.

Ååååååååhhhhhhhhh, lidret som uppenbarligen heter liiteri på finska! =D I vår liiteri spenderade jag en hel drös med tid som liten.



Ni har det så fint, Mimmlan! Och lilla Quila passar ju som handen i handsken där ute. Har ni henne på långlån?

vicken TUR att det är just lidret Kokos paxat!!!